Stärkelse , (C6H10O5) n , är en polysackarid som är den vanligaste kolhydraten i födan. Det finns bland annat i potatis, brö pasta och ris. Stärkelse består av molekylkedjor av glukos som kan vara raka (amylos) eller grenade (amylopektin).
Växterna kan inte spara socker som glukos i cellerna i stora mängder. Sockret skulle få cellen att svälla (osmos) och kanske gå sönder.
Därför sparas sockret som stärkelse. Varför sparar växter stärkelse ? Stärkelse lagras som upplagsnäring i växter och bildas i olika typer av plastider. I kloroplaster bildas den under. Stärkelse skapas av de gröna växternas fotosyntes som lagrar överskott av energi i form av stärkelse.
Den ena sortens kedja är amylopektin som är är en grenad molekyl och den andra kedjan är amylos som är till största delen ogrenad. Amylopektin och amylos används på olika sätt inom industrin.
Vad är egentligen stärkelse ? Stärkelse är en kolhydrat som växter tillverkar för att lagra energi, energi som behövs vid till exempel groning. Stärkelse tillverkas i blad och frön och lagras i kompakta granuler i växtcellen. I korn (Hordeum vulgare) finns amylos och . Fotosyntesen är den process där samtliga gröna växter och alger använder solljus för att blida energirika sockerarter.
Dessa sockerarter använder sedan växten för att bilda byggstenar som sedan bygger upp hela växten. Exempel på sådana byggstenar kan vara cellulosa och stärkelse. Ett stort träd kan väga flera hundra . Till kolhydraterna räknas socker, stärkelse och cellulosa. Vid fotosyntesen bildas energirikt druvsocker i större mängd än vad växterna behöver.
Stärkelsen består av flera hundra druvsockermolekyler, och de långa kedjorna är förgrenade. Det är bara de allra minsta . Energikälla för både växter och djur. En av huvudprodukterna i fotosyntesen. Finnas tillgängligt som energi när det behövs.
Mono- disackarider omges av vatten i lösning tar upp stor plats.
Glukos måste lagras på ett effektivt sätt. Alla grönbladiga växter bildar socker genom den så kallade fotosyntesen med hjälp av solens strålar. Alla växter innehåller någon typ av socker som de lagrar som stärkelse.
Detta socker i form av stärkelse äter vi direkt som växter eller som raffinerat tillsatt socker i vår mat. Fotosyntes är den process hos gröna växter vid vilken kolhydrater bildas av koldioxid och vatten med solljuset som energikälla. Under processen frigörs syre. Fotosyntesen sker alltså under solljusets medverkan och möjliggörs av bladens gröna färgämne, klorofyll.
Andningen och vattenavdunstningen regleras genom ett . Socker, Cellulosa och stärkelse hör till kolhydrater som är mycket energirika och särskilt stärkelsen. De kommer från de gröna växter och alger som med hjälp av koldioxi vatten och ljusenergi bygger upp glukos, d. Den här kemiska reaktionen kallas som bekant för fotosyntesen. Hon letar i beläggningar på gamla tänder efter mikroskopiska rester av stärkelse , och även efter pyttesmå kiselrester av olika växter , som ser olika ut beroende på vilken art av växt det är fråga om. Analyser utförda av Amanda Henry och hennes medarbetare visar tydligt att människor har ätit växter mycket länge.
I naturen fungerar stärkelse som en energireserv hos växter. Spannmål har till exempel mycket stärkelse , vilket ger ett högt energiinnehåll och ökar chansen till att fröet (spannmål är ju frön!) orkar gro och skapa en ny planta. Potatis är potatisplantans underjordiska energireserv, vilket är en smart lösning då det ökar.
Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring. Det vatten som även bildas i processen tar sina syreatomer från koldioxiden. Stärkelse ingår i alla växter och är i stort sett den enda kolhydraten i potatis, pasta och ris, samt återfinns i vete och rotfrukter. Stärkelse kan vara relativt lätt att bryta ner, som i kokt potatis, eller svårt (resistent) som i råa grönsaker.
Efter att ha lärt sig matlagning för många tusen år sedan började vi äta dessa hårda rotfrukter . Intressanta fakta: På dagen omvandlar växter koldioxid till stärkelse och socker. På natten förbrukar många arter stärkelsen som de har lagrat upp under dagen och slipper på så sätt svälta. Dessutom kan de hålla i gång produktiviteten och tillväxten.
Intressant nog tar de av stärkelselagret i precis rätt takt – varken för snabbt . De växter vi ska studera lite närmare har mutationer som rör bildningen av antingen stärkelse eller cyanid. Växterna är inte genmodi- fierade, varianterna har uppstått efter behandling med en .